Den mentala tröskeln ist weg!

På påsken får man äta godis, och det är precis vad jag har gjort. Frukost, lunch, middag, ett enda långt frosseri i toblerone, skittles och zoo. Jag har också ÄNTLIGEN (det här är värt att betona lite extra) ÄNTLIGEN kommit igång med skrivandet. I månaderna tre har jag gått omkring och dragit mig för att börja skriva, istället har jag labbat lite ibland, läst lite artiklar på måfå, men skrivit - nada. Och nu har det så hänt. Inte för att jag skrivit särskilt mycket, men det känns ändå som att jag har klättrat över någon slags mental tröskel. Mitt artikelläsande har också gått framåt, nu läser jag inte längre på måfå utan ganska målmedvetet och entusiastiskt. Dessutom händer det att jag bara sitter och stirrar framför mig och tänker att jag har sådan himla tur som har ett alldeles fantastiskt projekt. Kanske det bästa i hela världen.

Saker som hjälpte mig att komma över skrivkrampen:

• Att jag ska börja jobba på institutionen på 20% och alltså kommer ha ännu mindre tid på mig bli klar med mitt projekt.
• Att jag börjar vara rädd för att åka till Naturhistoriska ifall att någon frågar mig hur det går.
• Att det finns en doktorandplats ute som jag faktiskt tror att jag vill ha. Projektet låter som att det i princip är specialskrivet för mig. Ansökningstiden gick ut i februari - men så plötsligt kom tjänsten ut igen med nytt sista ansökningsdatum i september. Alltså måste jag vara klar tills september. Om jag nu ska söka den alltså. Denna fantastiska plats finns i Edinburgh och jag vet inte om jag vågar flytta till Skottland bara sådär. Även om Skottland i och för sig verkar mysigt. Jag tror Hogwarts ligger där.

Förresten så har jag köpt en balalajka. Balalajkor är bara så häftiga.