Dino!

När jag vaknade imorse var inte min första tanke att jag ville bli spontant överkörd av en buss. Jag känner mig lite, lite nöjdare och jag ska göra mig en soppa av sötpotatis och koriander och kanske till och med se en film om dinosaurier. En av dinosaurierna heter nästan emma. Jag hoppas det är en fantastiskt smart och rolig dinosaurie, men eftersom det är en tjej så är hon nog på sin höjd söt. Men hur som helst. Jag är inte heldeppig. Tjo/ho!

Lista x3

Jag är ju sur hela tiden. Jag kom på det igår tror jag, att det liksom pyr missnöje om mig. Inte mycket känns roligt och den jobbigaste stunden på dagen är morgonen när jag vaknar och inser att jag har en hel dag att sura mig igenom. Det pyrande missnöjet gör mig inte på något sätt till en bättre, trevligare eller roligare människa.

Det var inte alls såhär jag tänkte mig att våren skulle bli. Något måste göras. Läget måste analyseras. Listor måste skrivas.

Orsaker att vara sur:

• Jag har tappat hoppet
• Jag har inte längre en känsla av att allting kommer att ordna sig till slut
• Jag känner mig usel, kass och korkad
• Något jag såg fram emot har istället blivit ett enda stort ångestmoln fyllt med grabbiga grabbar med elaka kommentarer och otrevliga åsikter

The outcome of the surhet:

• Ingenting känns roligt
• Jag blir gnällig och missnöjd och tråkig och ledsen
• Jag tycker inte om någon och ingen tycker om mig
• Jag vill mest stanna hemma och gömma mig under täcket

Och nu: Lösninen.

• Göra något konstruktivt som jag tycker om och inte är jättedålig på
• Berlin
• Promenera med en röd boll (som kan studsa)
• Inte stanna hemma och gömma mig under täcket (varken mentalt eller fysiskt)

Målet är såklart att jag ska bli nöjd och glad och sluta sura. Jag ska inte försvinna eller gå i landsflykt utan hitta någon slags mening med allt i allmänhet och mig i synnerhet. Framförallt så ska jag inte hoppa av bara sådär. Inte hoppa av. Inte bara sådär.