Så. Jag är installerad på kontoret, har en dator, en tekopp, en jobb-email, ett mikroskop och en dvärgbambu. Vad jag inte har är en övermänsklig talang att komma ihåg långa, svårstavade namn, som Archaeotunisphaeridium, Tianzhushania och Taedigerasphaera. Tröstar mig själv med att det bara är slutet av andra veckan. Jag har många veckor på mig att få kläm på namnen, och till min hjälp har jag utomordentligt informativa små lappar där artbeskrivningar och bilder slåss om att få min uppmärksamhet.
På kvällarna går jag hem och tittar på OS. Ibland är det sporter jag känner till, men oftast är det något mer exotiskt som gör-snurriga-volter-med-skidor eller åk-fram-och-tillbaka-i-en-U-formad-backe. Det påstås att det inte är första gången dessa sporter är med i olympiska sammanhang, vilket får mig att tänka att den olympiska styrelsen verkligen måste ligga i framkant när det kommer till att snappa upp nya trender och förstå sig på vad som gäller bland dagens ungdom. Därför blir jag något förvirrad när det kommer till backhoppning som, efter att ha varit med i vartenda vinter-OS sedan starten för 90 år sedan, först i år blir en gren där även kvinnor tillåts tävla, och då enbart i en av tre möjliga backhoppningsgrenar. Lite märkligt. Kan man tycka.
Och det tycker man.
