Idag är det tydligen inte elfe september längre, för det var ju igår. I vilket fall som, folk är upprörda över att flygplan flyger in i hus lite hur som helst, över att krig bröt ut och aldrig tar slut, och offer ska hedras med tal och tårar. 3000 människor dog. Samtidigt dör en sådär 25 000 människor av svält varje dag. Inte bara den elfte september, utan alla dagar, året runt. En utdragen, plågsam död. 5700 människor dör av AIDS, också det varje dag, och lika ofta dör 5000 människor i tuberkulos. Ändå väljer tidningarna att slå på stora trumman med 11:e september-special efter 11:e september-special. Enough! Skaffa lite perspektiv, bitte!
Istället för svält och sjukdom väljer man att skriva om diverse krig och diverse terror. Man skriver mindre om vem som faktiskt från första början gav makten åt just de talibaner som sedan flög in i tidigare nämnda hus. Och minst av allt skriver man om hur (o)vanlig terrorn är. Eftersom jag spenderat större delen av sommaren framför radion så råkar jag dock ha hört just det, även om mitt minne sviktar något när det kommer till exakta siffror. Summan av die kardemumma är i alla fall att den är ovanlig. Väldigt ovanlig. Särskilt ovanlig är religöst motiverad terrorism i allmänhet, och islamistiskt motiverad terrorism i synnerhet. Tydligen står den för inte mer än 1 % av alla terrordåd i Europa. Det är ju inte riktigt intrycket man får när man läser medierna, men så är det.
Nog om 11:e september alltså. Det finns väldigt många andra saker som är viktigare och som faktiskt spelar någon roll.
Slutkläm: Rädda någon som svälter. Svälten försvinner inte bara för att medierapporteringen tystnat.
Verkligen word!Ärke-word!
Never.
(Bilden är helt fräckt stulen från en av världens bästa bloggar http://fembilder.blogspot.com/ av Nanna Johansson)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar