Jag tycker det är för tidigt med höst, men allt blir bättre med piffiga paraplyn.

Idag trodde jag att min nya kurs började. Det visade sig dock att det gjorde den inte alls och helt plötsligt fick jag en bonusvecka att nästan vara ledig på. Tjo! Istället ska jag jobba lite extra OCH SKRIVA KLART DEN DÄR UPPSATSEN SOM BARA INTE VILL SAMARBETA. Hur svårt är det att skriva fem sidor liksom? Omöjligt tycks ligga närmast den sorgliga sanningen. Varje gång jag försöker skriva om något så visar det sig att jag missat något jätteviktigt och allt jag skrivit fram tills dess är inte alls det jag borde ha skrivit. Ju mer jag jobbar på den, desto kortare blir den. Uppsatsjekeln. Ynk.

Sommaren verkar slut, blodstenen är inte längre min, det är mycket som är lite sorgligt. Tur att jag har popcorn. Popcorn och ett prickigt paraply.