Den 15:e maj fick jag en smärre hjärtattack. Det var sista ansökningsdagen till en doktorandplats och jag och min virriga hjärna hade glömt bort det till den grad att varken CV eller personligt brev var färdigskrivet eller ens påbörjat. Räddningen kom när jag upptäckte att det inte alls var 15:e maj som var sista dagen utan 28:e samma månad. Under dessa två veckor hade jag kunnat författa det perfekta ansökningsbrevet, men istället satt jag i lördags återigen i precis samma situation som tidigare. Två dagar kvar till sista dagen, och keine att skicka in. Ny räddning kom dock, datumet var framflyttat till den första juni! Fem extra värdefulla dagar! Genast påbörjade jag de viktiga förberedelserna inför Eurovision och skrev absolut ingenting mer den dagen.
Idag slår jag upp datorn igen. Först skriver jag klart mitt CV, därefter börjar jag fila på mitt personliga brev. Det är inte direkt det lättaste som finns, så jag går till universitetets hemsida för att läsa annonsen en gång till. Bara det att annonsen inte längre finns kvar. Jag är helt säker på att det stod den första juni och att det idag är den 29:e maj, men jag är också helt säker på att annonsen inte längre finns. Det hela är enormt mystiskt och förutom att jag kastas mellan hopp och förtvivlan så väcks stora existentiella frågor till liv: Om något inte finns på internet, finns det då alls?
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar