Fyra punkter

En lista på vad jag gjort sen sist:

• Fyllt år. Många år. Fler än någonsin tidigare. Blivit flera saker rikare:
• En bok om Danmark
• En bok av en norrman
• En bok om pandors tummar
• En grå låda som innehåller något som liknar ett pussel
• En nyckelharpa(!)
• En burk vitaminer
• Ett par springiga skor
• En arg fågel
• Beställt ett objektiv från Ukraina!
• Tvättat, och satt mig utanför huset i väntan på att tvätten skulle bli klar. När det till slut var dags att hämta den insåg jag att jag var ute och nycklarna var inne. Mellan mig och nycklarna finns en låst dörr. Min gode sambo E väntas inte hem förrän på torsdag, och tidpunkten för dramatiken var alltså i söndags. För att ytterligare höja spänningen ett snäpp så hade telefonen ynka 5% kvar av sitt lilla batteri och E:s syster som förhoppningsvis hade nyckeln svarade varken på sms eller när jag ringde. Balkongen var låst, fönstrena stängda och min olycka visste inga gränser. Sedan svarade dock plötsligt systern och efter 90 minuters misär kunde jag återerövra lägenheten.
• Börjat springa. Jodå. Det har jag gjort inte mindre än två dagar nu. I lördags var första gången och jag var oerhört stolt och nöjd med mig själv. Idag var dag två, och jag tog med min flashiga telefon laddad med gps och hurtigt träningsprogram. Det hurtiga träningsprogrammet skulle utvärdera vilken nivå jag låg på och tvingade mig att springa i ständigt ökande warp speed tills jag höll på att explodera av utmattning. Jag kan nog ärligt säga att jag aldrig sprungit så snabbt så länge i hela mitt liv. Kände mig så duktig att jag köpte en pizza på vägen hem. Väl hemma avslöjar programmet att det misslyckats med att göra en utvärdering eftersom "your pace data did not show a steadily increasing pattern". (Någonstans tycker jag att det känns lite orättvist. Om det verkligen velat veta hur snabbt jag kan springa så borde det inte säga åt mig att springa så snabbt jag bara kan i 45 sekunder efter att redan ha hetsat mig att springa fortare och fortare i tio minuter och jag bara vill lägga mig ner och dö. Bara en parentes.) (Den uppmärksamme kanske reagerar på att tio minuter och 45 sekunder inte är en oändligt lång tid, men då är den uppmärksamme dum för tiden är relativ och går som alla vet mycket långsammare när man springer.)

Här skulle jag kunna infoga en bild på vägen som jag sprang, eller kanske mig i dagens träningsoutfit. Istället infogar jag en citron.

May the pixies be with you

Jag tog mitt pick och pack och for till föräldrarna. Filmer skulle framkallas, uppsatser skrivas och framtider analyseras. Tre svåra uppgifter. Hittills har jag mest fokuserat på fiskspelet, jag har fiskat och åter fiskat, först i jakten på pandafisken, och nu senast efter en plesiosaur. Det går sådär. Jag har hittat fyra pandafiskar och likamånga judgeosaurer. En judgeosaur är en plesiosaur med peruk.

Med filmerna går det också sådär. Framkallningen gick i och för sig bättre än i princip någonsin tror jag, jag brukar vara lite klantig med tider och koncentrationer, men det verkar som att negativen blivit bra och inte lika överdrivet kontrastiga som de brukar. Dock råkade jag repa nästan alla när jag torkade av vattnet från dem. Igen. Bu.

Sist men inte minst har jag spelat massor med Robot Unicorn Attack. Det är ett fantastiskt spel på alla sätt, med allt som ett enhörningsspel ska innehålla. Regnbågar, älvor och delfiner i silver. Spela det du med. Ja!



Aj.

Jag skulle skriva tenta idag, men nacken ville annorlunda. Nacken gör, utan att överdriva, ont. Jätteont. Idag i och för sig lite mindre ont än igår, men ändå. Ont. Det har just därför gått ytterst dåligt med pluggandet. Ohyggligt dåligt, om man så vill.

Idag var inte bara den missade tentans dag, utan även Dagen För Saras Redovisning! Den missade jag tyvärr också, men tydligen ska den ha gått fantastiskt. Såklart! Dagens muterade igelkotte tilldelas därmed Sara för hennes strålande insats inom ämnet Kristallstrukturer - Resan till jordens medelpunkt. Grattis!